Jag sitter här och funderar. 

Det är jävligt grått ute.

Hursomhelst så är det Fredag. Sportlov. Ett barn är förkyld och ett annat är sympatiförkyld för att få stanna hemma. Alla skärmar är igång och jag försöker hitta tacksamheten över det jag har, istället för tvärtom. Varför är det så svårt? Men vet du, jag har iallafall börjat öva. Så här delar jag min tacksamhetslista (utan prioordning) med dig. Kolla!

• Min familj
• Tak över huvudet
• Min kreativitet
• En kropp som rör sig när jag säger åt den
• Dig
• Frisk luft
• Stearinljus
• Mitt badkar
• Vänner
• Musik 
• Natur utanför fönstret

Du ser ju. Och ändå så bryr sig inte ångesten. Inte helt iallafall. Men den hör, det vet jag. Och faktiskt så har jag börjat att försöka med sån dära meditation som jag varit så motståndare mot. Kanske för att jag är en tonåring inombords som alltid måste vara lite tvärtemot allt. Inte riktigt tro på vad andra säger. Mitt sätt är bäst, osv. Alltså mitt sätt, kaffe vin och snus. Haha ja jag hör ju. Så dumt. 

Jag har dragit ner på alkohol. Har inte druckit så mycket egentligen men jag tror att jag kommer må bättre utan hursomhelst. Fan, en till sak som jag inte velat tro på. Visst är det störigt?

KAFFE DRICKAR JAG BARA PÅ MORGONEN.

Nästa vecka går jag in i 50% sjuk. Ärligt talat så vet jag inte riktigt hur jag ska lägga upp det då, men det är ju inget nytt så det kanske ordnar sig. Har du tips så skriv gärna till mig. Jag kommer hursomhelst skicka ordrar igen. Tack till dig som låtit det ta tid att få hem din beställning. 

Ja nä, det här var ju ett otroligt intressant inlägg.